Ordlista

Vad är skillnaden på carat och karat och är inte silver och sterlingsilver samma sak? Smyckas ordlista hjälper dig att reda ut begreppen. Det är inte alltid lätt att veta vad som är vad bland ädelstenar, guld i olika färger, sterlingsilver och fattningar. Här är en kortfattad ordlista som förhoppningsvis rätar ut ett och annat frågetecken. Är det något du saknar är du alltid välkommen att mejla eller ringa till din Smycka-butik.

Guld

Guld finns i flera färger men rent guld känns igen av sin gulhet och starka glans. Hundra procent guld, s k finguld, är det samma som 24 karat. Det går dock inte att göra smycken av finguld, det är alldeles för mjukt. Guld i 18 karat består av 75 % guld och är däremot vanligare. Guld är för övrigt den, av människan, först kända metallen. Det latinska namnet är Aurum (Au) och betyder morgonrodnad.

Vitt guld

Legering/blandning av vanligtvis 75 % guld, 14 % palladium och 11 % silver.

Rött guld

Legering av guld, koppar och silver.

Silver

Metall och grundämne som bland annat utvinns i silvergruvor, men mest som biprodukt vid framtagning av koppar, guld, bly och zink. För att få kallas äkta silver måste silverhalten vara minst 83 %. Det latinska namnet för silver är argentum (Ag), vilket även betyder pengar på latin.

Sterlingsilver

Den finaste formen av silver som kan bearbetas och göras till smycken. Den består till 92,5 % av silver och resterande av koppar och andra metaller.

Karat

Enhet för en legerings (metallblandnings) guldhalt. En karat innebär att guldets (finguldets) vikt är 1/24 av legeringens vikt. I ett smycke med 18 karat är guldhalten 18/24 alltså 75 % finguld.

Carat

Viktenhet för ädelstenar. Diamanter till exempel vägs i carat. Fast med ett C i början istället för ett K. Vikten på en carat är 200 mg.

Pärlor

En produkt som i huvudsak kommer från musslor. Pärlor bildas i musslan när främmande partiklar trängt in mellan musslans skal och mantel. Naturpärlor, eller äkta pärlor som de även kallas, är pärlor som uppstått i naturen utan människans hjälp. Dessa pärlor är de mest värdefulla och ganska sällsynta i handeln. Naturpärlor kan bildas i både söt- och saltvatten. Odlade pärlor är också en naturprodukt, fast den tillkommit med människans hjälp via musselodlingar. Imiterade pärlor är konstgjorda pärlor och finns i en mängd olika varianter. En variant är snäckskalspärlan som har en kärna av pärlemor och ett ytterhölje av olika kemiska lösningar. Imiterade pärlor kan också ha glaspärla som kärna och ett ytterhölje tillverkat av t ex fiskfjäll.

Ädelstenar

Är mineraler, bergarter, koraller och bärnsten som efter slipning och polering används som prydnader. Man brukar räkna till ca hundra olika ädelstenar varav runt tjugo är vanliga i handeln.

Rubin

Röd ädelsten som innehåller mineralen korund. Den röda färgen får den från små mängder krom. Rubinen anses först och främst vara en symbol för kärlek.

Safir

Ädelsten bestående av mineralen korund. Vanligaste färgen är blå, men finns i en mängd andra färger som t ex rosa, lila och gul. Färgen beror på vilka spår av metaller som finns i stenen. Den blå innehåller små mängder av järn och titan och den rosa innehåller krom, järn och vanadin. Safiren sågs förr som en symbol för bl a sanning och kyskhet.

Smaragd

Grön ädelsten. Stora smaragder med perfekt färg är i värde att jämföra med diamanter. Den gröna färgen kommer från låga halter av krom i kristallstrukturen. Smaragden var förr en symbol för odödlighet, hopp och trohet.

Opal

Skör mineral och ädelsten som finns i många färger. Den kan vara mjölkvit, gul, röd, grön, blå, svart eller färglös.

Diamant

Ädelsten som bildas av kol som i jordskorpan utsätts för högt tryck och höga temperaturer. Diamant är naturens hårdaste ämne och den mest värdefulla ädelstenen. Vanligtvis är diamanten färglös eller genomskinlig och det är genom slipning som dess speciella ljusåtergivning framhävs.

Slät fattning

Innebär att smyckets sten sänkts ner och omsluts helt av metallen.

Fadenfattning

Betyder att stenarna infattas på rad i en försänkning.

Stjärnfattning

Betyder att försänkningen har formen av en stjärna med stenen i mitten.

Rombfattning

Försänkning i form av romb med stenen i mitten.

Ordlista Klockor

Analog

Tidsangivelse med visare och urtavla.

ATM

Atmosfärers övertryck. När en klocka kommer under vattenytan uppstår ett tryck och ju djupare desto större blir trycket. Ex. 1 ATM motsvarar ett djup på ca 10 meter. För att en klocka ska tåla bad krävs att den har ett vattenskydd på 10 ATM eller mer, för dykning krävs minst 20 ATM. I samband med batteribyte kan det vara klokt att låta din urmakare trycktesta din klocka.

Arabiska siffror

De arabiska siffrorna är 0 1 2 3 4 5 6 7 8 och 9.

Bicolor

Bicolor betyder att boetten är tvåfärgad.

Boett

Höljet med urverk och glas.

Digital

Tidsangivelse med siffror, antingen LCD (svarta siffror mot grå bakgrund) eller LED (lysande, oftast röda mot svart bakgrund).

Dykarur

Klockor som klarar ett vattentryck på 20 ATM eller mer.

Evighetskalender

Klockans kalender tar hänsyn till ex månaders längd och skottår och visar alltid rätt datum.

Glas

Ett armbandsur har plexi-, mineral-, eller safirglas. Safirglaset är hårdast och är också mycket tåligt mot repor.

Helstål

Boett och bakboett av rostfritt stål. Enklare klockor tillverkas i billigare legeringar med endast bakboett av rostfritt stål. Detta gör dem mindre hållbara.

Hjälpurtavla

Mindre urtavla som endast visar sekunder. Vanligt på äldre klockor men på väg tillbaka igen.

Krona

Så kallas knappen som används för att vrida upp och ställa uret.

Skruvad krona

Samma funktion som ovan, men det är viktigt att den är åtdragen för tätheten på klockan.

Kronograf

Klocka med stoppfunktion för att mäta tidsintervaller. Har flera mindre urtavlor i urtavlan. Lätt att känna igen tack vare två tryckknappar utöver kronan.

Multifunktion

Liknar en kronograf med flera mindre urtavlor i urtavlan vilka anger datum, veckodag och 24-timmarvisning. Saknar oftast de två tryckknappar som kronografen har.

Romerska siffror

De romerska siffrorna är I, II, III, IV, V, VI, VII, VIII, IX, X, XI, XII.

Urtavla

Urtavlan visar timmar, minuter och sekunder.

Verk

Quartsverk drivs med batteri och är vanligast idag.
Kinetic (quartsverk) drivs av ett uppladdningsbart batteri vilket laddas av en rotor som rör sig med armens rörelser.
Solar (quartsverk) drivs av ett uppladdningsbart batteri vilket laddas av urtavla i form av solcell.
Mekaniskt verk drivs av en fjäder och har en balans som styr farten på uret. Fjädern dras upp med kronan. Gångtid ca ett dygn.
Automatiskt verk drivs av en fjäder och har en balans som styr farten på uret. Fjädern dras upp av en rotor och har en gångreserv på ca ett dygn.

De två sistnämnda verktyperna anses av många vara ”riktiga” verk. Konstruktionen är mycket gammal vilket gör att de är aningen känsliga för stötar och inte lika exakta som quarstverk.